Nittitalisten

Jag gillar inte breakfast på tiffanys-tjejer, men alla ofelior är välkomna. Jag har studerat Hamlet (alltså, läst om) lite nu och jag har bara kommit fram till att storheten ligger enbart i den fantastiska förmågan att berätta historien om en hel familj, som enligt alla konventioner är bundna till varandra av ämbete och traditioner, men som ändå inte har något med varandra att göra. Jag menar inte att det är dåligt - tvärtom är det helt fantastiskt. Hela pjäsen är så motiverat omotiverad.